bara på ett par sekunder så har ens tillit, ens trygghet, ens liv förändrats...

allt jag tänker på nu är, varför gick jag där?
varför cyklade jag inte fort förbi? varför hade jag bara kjol på mej? varför drack jag det sista glaset vin? varför märkte jag inte när han puttade omkull mej? kommer han komma tillbaka nu när han vet vart jag bor?

och framför allt..... varför jag?

sommaren hade ju kommit, värmen spridit sig i kroppen, ögonen börjat att öppnas..

som ett iskallt korsdrag stängdes dörren med en smäll till värmen, glädjen, blommorna ...

kvar är bara iskall kyla, tårar, ångest, oro, blåmärkerna att minnas allt av om nu inte magontet och minnerna inte räcker till....

Nu förstår jag dom som säger att dom känner sig smutsiga, förstår allt för väl tyvärr...
Skäms! känner mej oren! mår illa illa illa, gråter hejdlöst...

Om man bara kunde skruva tillbaka tiden...... så skulle jag aldrig gått där, inte gjort som jag gjorde, sovit över, tagit en taxi... OM om om om om .....