Satt just och diskuterade på en annan site om det här med smak... Denna gång var det smak för karlar... Finns det ngt snyggare än en mörkögd Keanu Reevs eller en kantstött Joakim Thåström i acktion på scenen, svettig och aggresiv dom får det att pirra till lite extra... Nåja det finns flera ;)

Eller om vi ska prata sexiga kvinnor så måste väl våran svenska skådespelerska Tuva Nuvotny vara en av dom vackraste kvinnor som stampat på denna jord...

Men dom andra dom höll inte med mej...

...och det är där mina funderingar börjar...

jag förstår banne mej inte dom som inte gillar som som inte tänker lika... Det finns så många grupper i världen om det nu är ras anhängare oavsett vilken ras det än gäller så finns det så många som inte gillar den andra rasen...

Partianhängare, som inte tål den andra sidan... som inte ens kan tänka sig att umgås med det andra "blocket"

Eller ännu värre... Män som ser ner på det andra könet eller kvinnor som anser män vara mindre vetande och inte kan med män (jorå dom finns båda två)

Det är just det jag inte fattar... för jag är helt på det klara med vad jag gillar ... allt ifrån mat och klädstil till karlar, kvinnor och politisk övertygelse och moralisk ståndpunkt ...

MEN!!! dom som anser ngt annat, dom som tycker tvärtom vad jag jag tycker.. dom anser jag vara fascinerande... jag älskar olikheter... jag ser det som ett unikum att man tycker så olika.. jag ser det som en utmaning att se det dom gör i ngt som jag sner vara fult, trivialt eller ointressant eller rent utav stötande...

varför? hur tänker dom då? varför då? jaha... jag vill lära mej, jag vill se med andras ögon...

varför är folk så rädda, inskräkta och så ointresserade att se saker med andras ögon?

beats me........

Nu är det bara 2 dagar kvar sen får jag 2 hela veckors semester, 14 underbara dagar, 336 slappa timmar, 20160 jobbfria sekunder ;) vaddåååå vem tror att jag längtar..??

Och sen är det bara 5 dagar sen fyller min lilla "minsting" min lilla grodunge... han fyller 18år... jisses amalia.. nåja han är snart 190cm har 46 i skor så det är klart att åldern måste hänga med överig utveckling.. men 18 när fan hände det?????

Jag kan på en sekund, minnas när han föddes, så underbart perfekt han var, lång och ståtlig redan då. så enormt söta ögon och en underbar unge var han.. han doftade sådär gott som bara bebisar kan.. Han var det nöjdaste lilla knytte man kan tänka sig.. *suck* var tog alla åren vägen..

Nåja jag älskar honom lika gränslöst mycket som jag gjorde denna sensommardag för 18 år sen, om inte mer.. Jag bara förundras över hur fort tiden gick.. och kanske lite över det faktum att han inte doftar lika gott ibland ;o)

Men han har ett gott hjärta.... När han åkte till pappa för två veckor sen så dagen efter hittade jag en lapp på dörren " älskar dej Mams" puss XX" det är stort för en snart 18åring..

Min underbara unge.. jag älskar dej tillbaka varje sekund din Mams....

Jag har just avslutat boken "Säg det inte till någon" med kathy O'Beirne...

*jisses* Jag började boken med stort engagemang för den hemska situation hon som litet utsatt barn hamnat i, jag plöjde den mittersta delen men avsmak och en känsla av att spy rakt ut bladat med raseri och idag avslutade jag boken på balkongen dom sista 5 sidorna med att gråta hejdlöst..

Hur kan det ens vara möjligt att sånt får ske..

Barn,... återigen barn som pga av vuxnas sjuka läggning och tankar och myndigheters tafatthet och rädsla för allt står blinda och vägrar se orättvisor.

Även om Magdalenatvätterierna inte finns längre som denna bok handlar om, så finns övergreppen och brutaliteten överallt. Och dom som kan och borde göra ngt står antingen handfallna och skuffar över ansvaret på någon annan eller så påstår dom att offren överdriver eller är psykiskt sjuka eller så bara bryr dom sig inte.

Jag förstår inte? Hur kan man som _människa_ oavsett vad man jobbar med inte bry sig om
hemska saker, om livsöden och om övergrepp ... Hur rättfärdigar man det i sitt huvud när man lagt ansvaret på någon annan, anklagat offret för att överdriva eller ljuga när man vet att det är sant. HUR ? hur blundar man för onda saker som händer...

Jag kommer aldrig att förstå..

Jag har alltid velat åka tillbaka till Irland, besöket där tog mej med storm. Det är en magisk ö fylld med massa historier och vacker natur och enormt vänsliga människor.

Men nu har jag också bestämmt att om jag någonsin kan åka dit så ska jag besöka massgraven för dessa plågade och oförstådda och bortglömda små "barn" som levt i dessa hemska förhållanden. och jag ska göra fin på deras grav och jag ska lägga blommor på den.

man hur jävla trist kan det bli på ett jobb...??

Svaret är: Mitt jävla urk jobb..

Men nu är det 8 dagar, 0 timmar, 13 minuter och bergis 5 sekunder kvar...

sen ska jag med nöje säga byebye och inte ens tänka på en jävla paketleverans eller
borttappade jävla pallar eller felsänt skitgods eller öppettider eller port*fucking*koder i
två hela jävla veckor"!!!!!!!!!!!!!

vaddå jag less??????? ;)

Vänner!!!!!

Jag vad skulle man göra utan dom ...

Igår var jag ute med sonen och en kompis och gick mellan söder och gamla stan. Fick syn på en såndär äckligt djur med svans.. stor som en jävla tax. och jag hamnade i ren å skär panik. skrek som en galning och kunde inte andas. Min kompis tog tag i mej och drog mej skrikandes tillbaka :( urs å fy fan så rädd har jag inte varit på hur länge som helst. *urk*

och idag. kommer en go go vän på fika besök. Hon vet att jag ääälskar blåbär, så hon har köpt en blåbärspaj till oss och fika på. och sen har hon köpt en hel kartong med blåbär (bara till mej) det är kärlek vänner emellan :D

som sagt.... vänner är underbara.....

har suttit och tänkt på det där med hur du blir ... eller hur jag blivit pga hur man har det ...

två tankvärda filmer
http://www.youtube.com/watch?v=U_RTlliIlug&feature=PlayList&p=9DC7A621C62F2FAC&index=0

och
http://www.youtube.com/watch?v=ktnIXiEUQt4&feature=related

prata med varandra!

säg ngt snällt eller var tyst!

(har fortfarande inte kommit på hur man får in filmer i bloggen *S* men det löser sig väl)

ett ÅR och lite till har gått.... jisses.. allt har hänt allt och ibland känns det som ingenting har hänt.

kan stolt säga att jag ser nyktrare på tillvaron. Men har inte lärt mej den svåra konsten att prioritera eller gilla mej själv ännu.

Tanken är att återuppta bloggandet.....

..funderade länge på om jag ska radera allt gammalt och starta på nya fräsha blad..

Men kom nog fram till att allt gammalt är kvar och det ska finnas där som en del i det förflutna, inte längre verksamt men det fanns där förut.

Så på återhörande.... men förhoppningsvis en mindre mörk sida av mej!